Moderatsnurrigt värre

Jag sitter och läser insändarna i dagens Länstidningen. Både moderater och socialdemokrater skriver massor av insändare. Det handlar om arbetsrätt, om skatter och faktiskt också om konferensen i Åre i maj.

Sossarna är noggranna med att använda en höger-vänsteranalys, där socialdemokraterna är vänstern som ständigt står upp mot den elaka högern. Jämtlandsmoderaternas argumentationsteknik är rätt dålig - framför allt drar de helt värdelösa slutsatser och gör en helt kass analys av verkligheten. Men jag vill inte vara sämre! Därför sänker jag mig till samma bottenlöst felanalytiska nivå.

Ola Sundell (m) skriver:

[Berit Andnors] högskatte- och bidragspolitik har också lett till att nio av tio långtidsarbetslösa förlorar på att börja jobba, enligt en uppmärksammad studie vid Karolinska Institutet.

Här har Sundell använt sig av roliga fakta. För det första stämmer inte slutsatsen att man som långtidssjukskriven förlorar pengar på att arbeta, det kan vilken långtidssjukskriven som helst (min mamma, exempelvis) vittna om. Fast det är klart, i studien som Sundell hänvisar till har alla intervjuade avtalsförsäkringar från AFA, försäkringsbolaget som finansierat studien. Så har man en försäkring i tillägg till sin sjukersättning kanske läget förändras något - men referatet till studien har fler brister.

Studien offentliggjordes med dunder och brak på DN:s debattsida. Man hänvisar till medianlön i debattartikeln, vilket i kombination med märkligt stort antal deltidsarbetare i alla fall får mig att tveka till ifall svenska kvinnor generellt sett tjänar 10 368 kronor i månaden efter skatt. Enligt Handels utredare är genomsnittslönen på 13 000 i månaden efter skatt. Beroende på vilka siffror man räknar med - och vilket urval man gör när man sammanställer siffrorna - får man alltså våldsamt skiftande resultat. Antingen tjänar man någon tusenlapp eller så förlorar man några tusenlappar på att vara sjukskriven. Vad jag vet är att livet som sjukskriven är ekonomiskt knapert i allmänhet och fysiskt och psykiskt knäckande i synnerhet.

Karolinska Institutet (KI) står inte bakom de rapporter som visats i massmedia i samband med studiens offentliggörande. De skriver på sin hemsida att rapporterna inte är utgivna av KI. Rapporterna har enligt KI:s presstjänst heller

ännu inte genomgått sedvanlig vetenskaplig granskning.

Om Ola Sundell vill attackera Berit Andnors politik och hänvisa till studien tycker jag att han i stället borde fokusera på den kritik som i studien riktas mot rehabiliterings- och åtgärdsprogrammen för långtidssjukskrivna. Där finns mycket att klaga på, många områden där regeringen har misslyckats att driva på för en mer mänsklig behandling av sjukskrivna. Jag förstår dock varför Sundell kommer till slutsatsen att bidragsnivåerna är på tok för höga.

Han är trots allt moderat. Som moderat vill han helst se till att sänka skatterna och överföra mer av den offentliga sektorns ansvar till privat sektor. Med andra ord är det bättre enligt honom att ta bort en del skattefinansierade saker - som arbetstrygghet - och lämpa över dem på oss privatpersoner i form av privata försäkringar eller liknande.

Man skulle kunna förändra systemet ganska mycket, och på så vis minska antalet långtidssjukskrivna samtidigt som fler arbetar över huvud taget. En lösning heter höjda skatter och ökad omfördelning. Vid 70-talets slut tillämpade vi i Sverige en politik åt det hållet, med höga skatter och en svällande offentlig sektor. Fler kvinnor fick jobb och ju fler kvinnor som anställdes, desto lägre fanns det möjlighet att göra arbetsbördan. Men detta har han såklart inget intresse av att argumentera för. Att argumentera för ett rent aktivt förbättrande av kvinnors arbetsliv vore svårare än att konstatera att skatterna högre än rimligt, och att det är därför som folk inte kan jobba.