Vadå "granskning"?!
Nu är jag sådär heligt förbannad som jag bara blir ett par gånger per år. En av livets få fläckfria produkter - mjölken - har utsatts för ett frontalangrepp av flodhästmodell. Säsongspremiären av SVT:s Uppdrag granskning blev ett prov på riktigt dålig journalistik.
Programmet kan sammanfattas vara en produkt av dåligt pålästa journalister, med försmak för aggressiv intervjuteknik och generös hänvisning till uttrycket ", enligt forskare".
Trots att en professor i medicin i diskussionen efter programmet försökte nyansera lite mer än att "mjölken är EU:s fula trick för att göra oss feta", får jag inget vettigt ut av programmet i sin helhet. B-kändisläkaren Claude Marcus fick till och med säga att sådant man dricker "inte ska innehålla något fett alls"! Så vilt kan det bli när ett teveteam i sin blinda jakt på skandaler hittar på egna samhällsproblem.
Den som förtjänar kritik i frågan är framför allt EU. EU låter konsekvent värdera affärsintressena högre än staternas strävan efter minskade ohälsotal och sunda nationella produktionsmål.
Vi lever i ett samhälle där debatten kring övervikt - särskilt barnens övervikt - i dag till stor del handlar om att barnen ska äta av fettsnåla och sockerfria produkter, snarare än att samhället i stort måste uppmuntra till en sundare livsstil. Många gånger är bilden som media förmedlar densamma som livsmedelsföretagen vill ge: konsumera lightprodukter så fixar allt sig. Givetvis handlar det om big business här, men medierna maler oroväckande ofta på, naivt bullrande på livsmedelsindustrins trumma.
Jag tror inte att folk slutar bli feta om de äter den snuskiga lightmaten. Däremot får de då ännu fler anledningar att inte röra sig, och att därmed utsätta sina kroppar för ännu större umbäranden än som fettkonsumerande och motionerande.
Jag skrev en insändare om programmet till Länstidningen, vi får se om den publiceras.
På tisdagen sände SVT:s samhällsprogram "Uppdrag granskning" en dokumentär om mjölkprodukter, där kritik som riktades mot att barn serveras mjölk i skolan fick stå i det närmaste oemotsagd.
Under programmets gång framkom en anmärkningsvärd poäng: EU ger, som en del av sin jordbrukspolitik, större subventioner till skolor om de serverar feta mjölkprodukter än om de serverar mindre feta. Europeiska unionen sätter här jordbruksindustrins önskemål om hög förbrukning och jämna priser på mejeriprodukter över de politiska målen om bättre folkhälsa. Så gör EU ofta, och det är bra att SVT väljer att lyfta fram EU-politiken i rampljuset. Bakom en åtgärd som skolmjölkssubventionen döljer sig alltså en jordbrukspolitisk, smutsig plan för att bli av med ett bidragsfinansierat överskott på mjölkfett.
Men i dokumentären saknas balanserande argument. I stort sett bara mjölkkritiska experter och Mjölkfrämjandet läts komma med synpunkter. Reportern ställde intervjuoffren mot väggen på samma konfrontativa och oresonliga sätt som kvällstidningarna brukar.
Uppfattningen att mjölk är nyttigt till maten "avslöjades" som en myt. Dessutom blandade reportern hela tiden ihop begreppen "mjölk" och "mjölkprodukter", vilket får allvarliga konsekvenser när han också angrep mjölkförespråkare med argument om att mjölkprodukter innehåller mycket fett. Den känsla som tisdagens Uppdrag granskning lämnar är att mjölk är onödigt och gör en fet.
Det kan vara på sin plats att klargöra:
- Runt 70 % av kalciumintaget i svensk kost kommer från mjölk och mjölkprodukter. Utan mjölken tvingas vi alltså finna fler källor till kalcium än i dag.
- Ungefär 40 % av det riboflavin vi tillgodogör oss kommer från mjölken.
- Cirka 30 % av all vitamin B12 som vi konsumerar har sitt ursprung i mjölkprodukter.
- Endast 16 % av energiintaget kommer från mjölkprodukter, men drygt 30 % av proteinintaget.
(Enligt Nationalencyklopedin.)
En stor del av programtiden ägnades åt att "granska" skolmatsalarnas mjölkservering. Tre av fyra skolor serverar mjölk med en fetthalt på 1,5 procent. Detta slogs av Uppdrag granskning upp som en smärre katastrof; man konstaterade att mellanmjölk är tre gånger fetare än lättmjölk (som bara åtta procent av skolorna serverar). Jag tror inte att mellanmjölken är en stor orsak till fetma i Sverige. Tvärtom tror jag att svenska ungdomar genom att dricka sig mätta på mjölk hellre än på läsk blir både friskare och mindre feta än barn i länder där man dricker andra drycker.
Uppdrag gransknings program får oftast mycket stor effekt på samhället - risken är nu att många lokala mjölkbönder slås ut. Jag tänker fortsätta dricka minst lika mycket mjölk i fortsättningen, och jag hoppas att skolorna också fortsätter servera lokalproducerad mjölk åt alla elever.
posted by Nisse Sandqvist @ 10:50 em
3 Comments:
Hej... Intressant blogg. Risken är dock att ditt resonerande kan hamna ltie snett. Vi kan inte ha en politik som bygger på att uppmuntra folk att motionera mer. Klart att det vore önskvärt men mycket av det moderna samhällets utveckling har just handlat om att vi ska slippa gå och hämnta vatten dagligen, slippa gå till posten för att skicka brev och så vidare. Meningen är helt enkelt att vi ska slippa röra på oss i onödan då folk faktiskt inte vill det.
Detta kommer vi inte kunan aändra på även om jag tror att ökade anslag till idrottsrörelsen vore önskvärt. Istället borde vi inrikta oss på att göra den mat vi äter nyttigare. Och här handlar det inte om moraliserande kring att manska köpa lightprodukter. Utan här handlar det om lagstiftning och straff på företag som gör onödigt ohälsosamma livsmedel. Annars kan vi tjata hur mycket som helst om motion utan att något händer. För vanligt folk har inte tid att motionera och de som hat tid har vettigare saker för sig.
:)
Annars har du väldigt ofta väldigt vettiga åsikter :)
/en tjockis ;)
Jag hatar också att röra mig, och äter förmodligen mestadels osunt. Trots att jag vet att det inte är särskilt bra. Men för det tycker jag inte att samhället ska ge upp sina ansträngningar att påverka människor som inte själva inser att det är ett problem för dem själva och för hela samhället om de utsätter sig för ohälsa.
Visst går det inte bara sådär att övertyga folk om att de måste röra sig. Men lokala, tvärpolitiska (trafikpolitik, miljöpolitik, hälsopolitik, samhällsbyggnad) initiativ kan, tillsammans med en i övrigt väl genomtänkt politisk strategi, visst få folk att ändra sina rutiner - i samklang med övrig samhällsutveckling. Ett projekt som jag känner till (visserligen underfinansierat, men ändå med bra konkreta effekter) är Grön Trafik. Där har man lyckats förena en inte alltför moraliserande syn på enskildas handlingar med det bredare perspektivet på global politik. Säger sig folk inte ha tid att motionera tycker jag att en arbetstidsförkortning skulle kunna vara en lagom sossig morot för att uppmana till mer fysisk motion. ;-)
Att vi automatiserar mer och mer med nuvarande samhällsutveckling är nog både övervägande bra och önskvärt. Däremot tror jag inte att det helt utesluter möjligheter för folk att röra på sig i naturliga, vardagliga situationer. Inte heller tror jag att en debatt om vikten av lagom mängd motion och miljöarbete utesluter en diskussion om matens nyttighet.
För det är en annan stor och viktig fråga som ytterst är av klasskaraktär - nämligen maten vi stoppar i oss. Maten vi äter måste bli nyttigare, men det är bara en del av folkhälsopolitiken. Jag håller verkligen med om att lagstiftning och reglering är en förtjusande politik att föra. Mer sånt. Större reglering av spriten skulle bergis ge effekt på ohälsan, exempelvis. Eller varför inte skärpa näringskraven i färdigmaten? Alla dessa färdigpizzor och fem-minuter-i-mikron-maträtter kunde gott innehålla färre kolhydrater och mer protein.
Äsch, det där flummet köper inte folk i Skärholmen eller Bergsjön. Dem måste staten tvinga att göra saker - typ titta på SVT, lyssna på SR P1 och leka med barnen. Skogen är bara så hopplöst ute.
Skicka en kommentar
<< Home